Resdagboken

Dag 47 - Wanaka

torsdag 3 januari 2019 Wanaka, Otago, Nya Zeeland
  • 190 Visningar
  • 0 Kommentarer
Rapportera

Idag hade vi sovmorgon. Helt ljuvligt att slippa gå upp i svinottan fast vi ändå vaknar rätt tidigt. Vårt wi-fi är så katastrofalt dåligt så jag lyckas inte publicera något på Resdagboken så det kommer bli en större förskjutning mellan faktisk dagbok och publicering. Irriterande till max men jag tänker inte låta det förstörs mitt humörmutan nu blir det som det blir.

Mia och jag tog bilen och åkte iväg på en endagars vandring medan grabbarna stannade hemma för att senare gå upp till golfbanan som ligger precis ovanför vårt boende. 

Mia hade fått tips om Rob Roy Glacier track startpunkt ligger 53 km från Wanaka. Hon fick köra och gasade på ordentligt i bästa Keke (Rosberg) stil då 30 km av vägen var grusväg och då skakar det mindre om man kör på lite. Dock fanns det 9 st sk. Fords längs sista biten av vägen och vi var tacksamma för att vi inte hade sportbilen vi hade på nordön utan en lite högre större Toyota. En Ford är en sänka i vägen där vatten från bergen kommer ner. Vissa fords var små medan andra var djupare. Skulle inte vilja köra där när det regnar - de kan bli till stora djupa floder då - sådan som vi fastnade vid under resan till Atlasbergen i slutet på oktober då vattnet vräkte ner och folk utan rätt förutsättningar försökte ta sig över men fastnade. 

I slutet av vägen fanns en stor välfylld parkering och ett gäng bajamajor (som gjorde skäl för namnet, I say no more...). Från parkeringen till början av vandringsleden var det ca 1 km och där stormade det. Efter en ganska lång hängbro (som svajade rejält instormen) kom man in i skogen och där kändes vinden inte av. Vi gick 1 dryg timme uppför till den första utkiksplatsen där vi tog en kort brejk och sandflugorna kastade sig över mig som om de aldrig sett en turist förut. Sen tog det en dryg halvtimme till innan vi kom upp till vår slutdestination, en gräsplatå nedanför glaciären där flera vattenfall forsade ner för berget. Såååå otroligt vackert och fridfullt även om vi inte på något sätt var ensamma där. Det var fullt av gula blommor i gräset och vi låg där en stund och bar njöt och tuggade i oss lite nötter och ett äpple innan vi vände neråt igen. Jag personligen tycker det är mycket jobbigare att gå nedför än uppför. Det gick dock lite fortare att komma ner än upp och väl nere tog vi av oss skorna och satte oss på en sten i en bäck och kylde ner fötterna.

På återresan stannade vi fler gånger och tittade på de ljuvliga kossorna och lammen som vandrade omkring i Matukituki valley och så fanns det även ett hjorthägn. Höjdpunkten på återresan var dock en minimal husvagn som omvandlats till glasskiosk där de sålde mjukglass gjord på färska bär. Åt en mixad jordgubb och boysenbär och kände mig sååå värd den efter 14 km vandring denna dag.

Killarna hade kommit tillbaka från golfen strax innan oss och varit och handlat mat. Thomas gjorde en god pasta med räkor till middag. Körde en tvättmaskin och arrangerade tvättlina på balkongen. Det blev en lugn och skön eftermiddag/kväll på balkongen ihop med tvätten där det var ganska skön temperatur länge med kvällssol. Solen går ju ner först 21.30 här. Lyxigt värre! 

Kunde dock inte ladda upp något på Resdagboken för wifi är under all kritik. När jag bad om en ny kod i receptionen och påtalade svajigheten i nätet svarade den inrökta tanten att jag var den enda som tyckte det och att minsann ingen klagat förut.. konstigt eftersom vi alla har samma upplevelse. Hon ifrågasatte även att vi behövde mer toapapper och diskmedel. Det här stället gör verkligen inte skäl för namnet ”luxury apartments”.

Tine Asplund
Senast aktiv - från Manilla, Metro Manila, Filippinerna
subscribe

Få uppdateringar via e-post

Ange ditt namn och e-postadress för att få ett mail när medlemmarna du följer uppdaterar sin resa.

Close

Logga in med Facebook

Glömt ditt lösenord? Bli medlem
Close

Bli medlem